Mido öppnade mina ögon

Studentrådet har en stående krönika på campussidorna i Akademikerförbundet SSR:s forbundstidning Akademikern. Krönikan kommer även publiceras här på bloggen varje månad. I detta nummer skriver studentrådets Deni Milanovic.

Jag kommer aldrig glömma ögonblicket när demonstrationerna på Tahirtorget i Egypten började. Jag och min vän Mido satt framför min tv och var oroliga över vad som skulle ske. Jag förstod inte så mycket, vad är det som håller på ske i Egypten tänkte jag? Detta turistland var väl alltid fredlig? Min vän Mido som då var utbytesstudent fick mig att förstå vad som egentligen håller på att ske i Egypten. Genom att förstå så kunde jag relatera och genom att relatera så kunde jag känna empati.

Mido är nu återigen i Egypten, han har inte råd att betala studieavgiften. Totalt har 1 280 utomeuropeiska studenter betalat in sina studieavgifter den 15 juni 2011 visar en sammanställning från Högskoleverket. Införandet av studieavgift för studenter som är bosatta utanför EU/ESS och Schweiz har lett till en kraftig minskning av utomeuropeiska studenter som vill studera vid våra svenska universitet. Antalet 1 280 kan jämföras med de 16 600 som fanns här läsåret 2009/2010. Studieavgiften ligger på minst 95 000 kronor per år.

Genom att stänga dörren för de studenter som har det ekonomiskt svårast så stänger vi dörren till de som behöver vårat bistånd som mest. Skattepengar är ett ämne som oftast nämns i debatten kring studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Frågan om vi ska "slösa" våra skattepengar på icke svenska medborgare väcker känslor och allierar sig med våra individualistiska mänskliga egenskaper. Att bidra till att "andra" får det bättre är ur ett ekonomiskt, diplomatiskt och humanistiskt perspektiv inget anat än positivt.

Genom att införa studieavgifter motarbetar vi en grundläggande princip som under många år har vuxit fram i vårt välfärdssamhälle, “Alla oavsett, kön, klass , hudfärg eller sexuell läggning ska ha möjlighet till utbildning”. Vi måste ställa oss frågan hur det kommer sig att sådana principiella åsikter inte appliceras universellt på alla människor som har en önskan att studera i Sverige? Istället för att införa studieavgifter och på detta sätt skapa en andra klass studenter så borde regeringen ha utformat särskilda antagningenskrav som syftar på att ta emot studenter från hela världen där särskilt fokus borde läggas på balansera ut antalet manliga och kvinnliga utbytesstudenter och freemovers .

Utomeuropeiska utbytesstudenter bidrar till en mångfald på svenska lärosäten, denna mångfald är av stor vikt för oss svenska studenter. Genom att ha möjlighet att lära känna och umgås med studenter från olika delar av världen så utvecklar vi vår kunskap om omvärlden och bygger upp ett internationellt nätverk av kollegor och vänner. Det är på tiden att vi som har det bra ställt tar ansvar för vår omvärld!

Studentrådet bjuder in till facklig lunch på Göteborgs Universitet

Den 19:e oktober kl 12-13 bjuder Studentrådet in till facklig lunch i sal B225.

Studentrådet representerar Akademikerförbundet SSR:s ca 13000 medlemmar och nu bjuder vi in våra medlemmar i Göteborg till ett medlemsmöte.

Tanken är att vi skall informera och diskutera om vad som händer i förbundet, vad ni som medlemmar tänker och tycker och vilka frågor ni tycker vi bör driva.

På plats finns även Göteborgs regionombud för Akademikerförbundet SSR som kommer prata om det fackliga arbetet i arbetslivet. Vad gör facket på din framtida arbetsplats och vilka är de vanligaste frågorna. Passa gärna på att ställa frågor!

Vi kommer att bjuda på en lunchmacka och dryck.

Mötet är för studentmedlemmar i Akademikerförbundet SSR men har du en kompis som är nyfiken på att gå med i facket så tveka inte att ta med denne.

Eftersom vi är i en vanlig lärosal är antalet besökare begränsat till ca 25. Ni som vill komma och äta måste anmäla er till studentradet@akademssr.se så ska vi se till att det finns tillräckligt med mackor och dricka

Mötet hålls som sagt i sal B225 som ligger på andra våningen rakt ovanför huvudentrén på sprängkullsgatan 19

Välkommen!

Dags att kandidera! Fyllnadsval till Studentrådet

Nu är det fyllnadsval!

Är du student? Medlem i Akademikerförbundet SSR?

Då kan du vara den person vi söker efter!

Akademikerförbundets studentråds valberedning söker efter två studenter som vill representera Akademikerförbundets studentråd.

Studentrådet

Studentrådet representerar alla studentmedlemmar inom Akademikerförbundet SSR, dem arbetar med studentpolitiska frågor. Styrelsen arbetar med olika projekt som beslutas på varje årsmöte utifrån vad medlemmarna önskar.

Studentrådet sammanträder fyra gånger per termin vidare håller studentrådet i ett visionsmöte samt ett årsmöte.

Akademikerförbundet SSR

Akademikerförbundet SSR är fackförbundet för Socionomer, Ekonomer, Samhällsvetare, Beteendevetare och Personalvetare. Akademikerförbundet SSR representerar 60 000 yrkesverksamma medlemmar och 13 000 studentmedlemmar. Akademikerförbundet SSR är det förbund som växer i storlek, syns i medierna och har en stor styrka.

Intresserad?

Ansökan ska innehålla en kort presentation av dig själv och varför du vill vara med i studentrådet. Ansökan ska vara max en A4-sida.

Skicka in din ansökan redan idag eller senast den 23 oktober 2011

Vill du veta mer om uppdraget? Kontakta då valberedningen via mail.

Skicka in din ansökan redan idag till valberedningenstudentssr@hotmail.se

Samma examen för olika utbildningar?

Studentrådet har en stående krönika på campussidorna i Akademikerförbundet SSR:s forbundstidning Akademikern. Krönikan kommer även publiceras här på bloggen varje månad. I detta nummer skriver studentrådets Henrik Angel.

Samma examen för olika utbildningar?

I studentrådet, och med andra studenter, har jag diskuterat en del runt vad socionomutbildning innebär. Socionomutbildningen har fört mig på en resa från Lunds Universitet till Stockholms Universitet och nu ser det ut som att jag får läsa ytterligare några poäng i Lund för att få min socionomexamen. Tanken var att läsa klart termin 7 på annan ort och ansöka om tillgodräknande, vilket framstod som ok(det visade sig sen att det tydligen inte var godkänt). För min del innebär det rent praktiskt att jag tar studielån för en termin extra och att jag inte får min formella socionomexamen förens till början av 2012.

Hur det blev såhär? Varje universitet och högskola som anordnar socionomutbildningar har visst innehåll att följa men kan göra lokala utformningar och ställa krav på specifika kurser. En socionom som läser på utbildning A kan därmed läsa 15hp juridik + 15hp socialrätt och ha en termin praktik, medans en student på utbildning B kan läsa hälften så mycket men ha två terminers praktik. Fördelen med det här är att alla socionomer inte blir ”stöpta i samma form” och kan se på olika perspektiv på saker nackdelen får väl sägas att man beroende på utbildning kan analysera samma case på helt olika sätt vilket istället kan innebära rättsosäkerhet.

Det nuvarande upplägget av socionomutbildningar innebär att studenter får socionomexamen men har läst helt olika utbildningar. Det är även ett argument mot legitimation för socionomer då innehållet kan varierar från utbildning till utbildning. För socionomstudenter innebär det väldigt varierande innehållet att det är svårt att byta utbildningsort. Att problematiken kvarstår trots att universiteten deltar i Bolognaprocessen som syftar till att öka studenters möjligheter till rörligt och anställningsbarhet är en gåta för mig.

Studentrådet bjuder in till visionsmöte

Studentrådet bjuder in till Visionsmöte

Den 11:e november är det äntligen dags igen för studentrådets visionsmöte. En dag full av diskussioner, föreläsningar och studentpolitik. I år ska vi även välja kongressledamöter till Akademikerförbundet SSR:s kongress. Kongressen hålls var tredje år och är förbundets högst beslutande organ. Vi studenter har 14 av 90 mandat och således skall vi under visionsmötet utse 13 studentrepresentanter att företräda förbundets dryga 13 000 studentmedlemmar. Om du vill sitta med i kongresshallen, känna pulsen och fatta besluten, anmäl dig då till studentrådets ordförande Edvin Boije studentradet@akademssr.se

Ni som anmäler intresse som kongressombud kommer även ha företräde till visionsmötet utifall att mötet blir fullbokat.

Vi har under dagen två spännande föreläsare:

Marcus Brixskiöld är enhetschef på demokratienheten vid justitiedepartementet. Marcus kommer att berätta om arbetet på regeringskansliet, tjänstemannarollen, arbetsuppgifter och vilken kompetens man i framtiden söker. En stor del av föreläsningen kommer vara öppen för frågor och diskussion så är du nyfiken på regeringskansliet som en framtida arbetsplats är detta ett bra tillfälle att stilla din nyfikenhet.

Marie Silfverstolpe från Almega kommer öppna upp till diskussion kring glappet mellan studier och arbetsmarknaden. Hur ser arbetsgivare på studenter, hur ser studenter på arbetsgivare? Tillsammans försöker vi hitta lösningar till en smidigare övergång från studier till arbetslivet.

Under mötet finns möjlighet att samtala med och ställa frågor till studentrådets förtroendevalda. Vi berättar gärna om vilka vi är, vad vi gör och vilka frågor vi driver. Vi är även väldigt nyfikna på vad ni tycker och vika frågor ni anser att vi bör driva så tveka inte att ta kontakt med oss!

På visionsmötet ska även två nya ledamöter väljas in i studentrådets styrelse. Valberedningen kommer inom kort att utlysa dessa platser så är du intresserad, håll utkik!

Vill du delta på mötet? Skicka din anmälan till jenny.grenande@akademssr.se OBS: det är först till kvarn som gäller och ni som anmäler intresse som kongressledamot har företräde.

Info om mötet: Visionsmötet kommer att hållas den 11/11 klockan 10.30 till 16.00. Vi kommer att hålla till i Stockholm (vägbeskrivning kommer efter sista anmälan). Akademikerförbundet SSR står för resa tur och retur Stockholm samt förtäring under dagen. Sista anmälan 21:a oktober.

Välkommen

Släpp in facken på universitetet!

Idag kommer senaste numret av Götheborgske Spionen som riktar sig till studenter och anställda på Göteborgs Universitet. Studentrådets ordförande Edvin Boije skriver där om problemen fackförbunden har att få tillgång till universitetet.

Länk till debattinlägget: http://www.spionen.se/index.php/opinion/36-debatt/542-slaepp-in-facken-pa-universitetet

Debattinlägget i sin helhet:

Släpp in facken på universitetet

I senaste numret av Spionen gick det att läsa en kortare notis om hur fackförbundet Akademikerförbundet SSR i en skrivelse till regeringen kritiserar flera lärosäten, bland annat GU. Kritiken grundar sig i att ett flertal lärosäten, efter kårobligatoriets införande, starkt begränsat fackförbundens tillgång till högskolornas lokaler och möjligheten att i samband med föreläsningar informera om fördelarna med att gå med i facket redan som student.
På Göteborgs universitet och i synnerhet den samhällsvetenskapliga fakulteten, vars studenter numera företräds av Göta studentkår, har fackförbunden länge varit helt utestängda, både från att informera och använda institutionens lokaler. Då det råder oklarheter i vem som äger frågan och då varken Göta eller Haga studentkår, som tidigare företrädde samhällsvetarna, kunnat visa på ett formellt beslut har man helt enkelt tagit saken i egna händer. För att få lov att affischera och träffa studenter i skolans lokaler tar man istället betalt för att fackliga, icke vinstdrivande
organisationer skall få informera om ett fackligt medlemskap som i princip är gratis.

Skälet till att Göta studentkår inte tillåter fackföreningar att informera i samband med föreläsningar är de få lärarledda timmar de samhällsvetenskapliga utbildningarna har till förfogande. Då flera fackförbund vill in och informera menar man att man "helt enkelt inte har råd".
Sanningen är att det finns högst tre förbund som riktar sig till samma grupper studenter vilket i värsta fall innebär ungefär femton minuter facklig information per termin.
Kåren gör studenterna en björntjänst genom att stänga ute fackföreningarna från universitetet då de få resurser och lärarledda timmar som drabbar de samhällsvetenskapliga utbildningarna är frågor som fackföreningarnas studentsektioner driver aktivt.

Ett av de främsta skälen till medlemskap i kåren är enligt Götas hemsida: "Tillsammans kan vi påverka. När studenterna tillsammans sätter sig vid förhandlingsbordet är vår röst stark och svår att ignorera" Vi håller helt och hållet med och vår stora förhoppning är att vi i framtiden framgångsrikt kan driva frågor, student­kårer och fackföreningar tillsammans. Liknande samarbeten finns det i Sverige många exempel på och inte minst samarbetet mellan SFS och SACO studentråd.
I slutändan kämpar vi för samma saker. Att utbildning skall löna sig, mer resurser, fler lärarledda timmar och inte minst ett socialt trygghetssystem som även omfattar studenter. Det skall inte krävas ett regerings­beslut för att få engagerade studenter att samverka!

EDVIN BOIJE, ORDFÖRANDE
AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR STUDENTRÅD

Det ska löna sig!

Studentrådet har en stående krönika på campussidorna i Akademikerförbundet SSR:s forbundstidning Akademikern. Krönikan kommer även publiceras här på bloggen varje månad. I detta nummer skriver studentrådets ordförande Edvin Boije om att det skall löna sig att studera.

Det skall löna sig att studera!

Sommaren börjar lida mot sitt slut och ett nytt läsår tar sin början. Över 300 000 svenska studenter sätter sig återigen i skolbänken där stress, dålig ekonomi och konstant tentaångest för många är en del av vardagen. Trots alla dessa uppoffringar är vi ändå hoppfulla att allt slit i slutändan belönas med ett stimulerande arbete, en minskad risk för arbetslöshet och inte minst en hyfsad lön.

För merparten av Sveriges studenter slår dessa förhoppningar till slut in. Karriären får fart, sakta men säkert betalas studieskuldera av och man kan konstatera att utbildningen i slutändan var en riktigt bra investering. Tyvärr visar det sig samtidigt att för en betydande del studenter blir utbildningen tvärtom en tveksam och i vissa fall en rent usel investering.

I Juni släppte Saco rapporten Livslönerapport 2011. Begreppet livslön syftar till att belysa hur bra eller dålig investering en utbildning i slutändan är. Ofta bedöms en utbildnings lönsamhet på basis av månads- eller årslöner vilket gör att man inte fångar upp det inkomstbortfall akademiker haft under studietiden. Att mäta livslönen ger därför en bättre bild av hur lönsamma olika utbildningar egentligen är jämför med om man istället valt att börja arbeta direkt efter gymnasiet.

Sammanfattningsvis så lönar sig alltså de flesta utbildningar i längden men en hel del utbildningar, bl a kvinnodominerade utbildningar samt samtliga lärarutbildningar gör det inte. Utifrån Akademikerförbundet SSR:s perspektiv varierar livslönen för de olika medlemsgrupperna. Utbildningar inom ekonomi, personalvetenskap, beteendevetenskap och samhällsvetenskap ger en relativt hög avkastning medan förbundets absolut största grupp, socionomer har en närmast obefintlig ekonomisk avkastning på sin utbildning.

Även om majoriteten av alla som utbildar sig till socionomer knappast gör det pga den ekonomiska vinningen är det helt oacceptabelt att arbetet av en för samhället så viktig yrkesgrupp inte värderas högre och lönar sig ekonomiskt. Många socionomer söker sig idag vidare på andra karriärvägar och vetskapen om att en socionomutbildning inte lönar sig riskerar att få svåra konsekvenser för framtida rekrytering.

Att korta ner studietiden och att öka studiebidraget är åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för akademikers livslön men det är lönerna som gör den stora skillnaden. Det SKALL löna sig att studera och inför nästa års avtalsförhandlingar är detta ett argument som tål att upprepas!

Edvin Boije