Lyckat och uppmärksammat lunchseminarium i Lund!

Igår (2/4) anordnade Akademikerförbundet SSR:s studentråd i samarbete med Lunds Universitets Studentkårer ett seminarium på Lunds Universitet, återigen på temat - Är den öppna högskolan nu passe?

Paneldeltagarna bestod denna gång utav: Simon Wetterling (ordförande Lunds Universitets Studentkårer)
Per Eriksson (rektor Lunds universitet)
Tina Acketoft (ledamot av utbildningsutskottet, Folkpartiet)
Amineh Kakabaveh (riksdagsledamot, Vänsterpartiet)
Moderator var Ursula Berge, samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR



Även massmedia uppmärksammade seminariet, artiklarna hittar ni nedan:

http://www.skanskan.se/article/20120402/LUND/704029834

http://np.netpublicator.com/netpublication/n10169836 (Sidan 12)

http://www.sydsvenskan.se/digitalt-och-teknik/sydsvenskan-som-pdf (Lund C-del s.4)

Nästa seminarium på samma tema hålls på Göteborgs Universitet den 25:e april.

Intensiv debatt när förbundet lanserade utbildnings- och forskningspolitiska programmet

Idag lanserades Akademikerförbundet SSR:s utbildnings- och forskningspolitiska program "Kunskapssrång för välfärden". I samband med lanseringen hölls även ett seminarium vilket kan ses nedan.

Är den öppna högskolan passé nu? - Studentrådet bjuder in till lunchseminarium i Lund

– hur påverkar studieavgifter tillgången till och synen på högre utbildning?

Tid: Måndag 2 april 12.00-13.00

Var: Lilla Salen AF-borgen Sandgatan ,2 Lund

På Lunds universitet betalade 209 studenter från tredjeland studieavgift för höstterminen 2011. I Sverige totalt försvann 93 procent av alla tredjelandsstudenter från en dag till en annan. I Köpenhamn får svenska studenter för första gången nu betala för sin utbildning. Håller högre utbildning på att gå från att vara en rättighet till att bli en vara som vilken annan som helst? Eller höll Sverige på att bli ett land för globala utbildningsturister?

Hur har synen på internationaliseringen av högre utbildning förändrats av införandet av avgifter för tredjelandsstudenter? På vilket sätt påverkas lärosätena när 93 procent av tredjelandsstudenterna plötsligt inte är där längre?
Tillsammans med Lunds universitets studentkårer arrangerar Akademikerförbundet SSR ett lunchseminarium på temat den öppna högskolan där paneldeltagarna under 45 minuter diskuterar för- och nackdelar med studieavgifter, i Sverige och i Öresundsregionen. Seminariet kommer att hållas på engelska.

Debattdeltagare:
Simon Wetterling (ordförande Lunds Universitets Studentkårer)
Per Eriksson (rektor Lunds universitet)
Tina Acketoft (ledamot av utbildningsutskottet, Folkpartiet)
Amineh Kakabaveh (riksdagsledamot, Vänsterpartiet)
Moderator är Ursula Berge, samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR


Detta är ett lunchseminarium där vi bjuder de som anmält sig senast den 29 mars på lättare lunch. Anmäl er till jenny.grenander@akademssr.se

Varmt välkomna!


Ett samarbete mellan Akademikerförbundet SSRs Studentråd och Lunds Universitets Studentkårer

Debatt om begreppet studentmedarbetare

Imorgon bitti kl 06.37 debatterar Akademikerförbundet SSR:s förhandlingschef Markus Furuberg mot svenskt näringsliv om det, för Sverige, nya begreppet studentmedarbetare.

Läs mer om studentmedarbetare i Svenskt Näringslivs rapport: "Första steget ut" - studentmedarbetare på den svenska arbetsmarknaden

I rapporten uttalar sig bl.a. Linda Syrén som är chef för studentverksamheten på Akademikerförbundet SSR:

"Chefen för studentverksamheten på Akademikerförbundet SSR, Linda Syrén, är dock tveksam
till att skilja på studentmedarbetare och vanliga anställda. Hon ser en risk att anställningsformen
skulle skapa ett a- och ett b-lag på arbetsmarknaden. Hon anser att studentmedarbetares löner
och villkor ska bestämmas enligt samma principer som övriga anställda, det vill säga att bland
annat erfarenhet, kompetens, tidigare resultat och ansvar i tjänsten ska avgöra."

Uttalande om a-kassa för studenter

Rätten till att vila.

Studentrådet har en stående krönika på campussidorna i Akademikerförbundet SSR:s forbundstidning Akademikern. Krönikan kommer även publiceras här på bloggen varje månad. I detta nummer skriver studentrådets Elias Tony om studenters stressiga vardag.

Rätten till att vila.

”Ni studenter har det så bra, ni får 2,5 månaders ledighet under sommaren och några veckor under julen. Tre månaders semester om året, vilken lyx”.
Detta uttalande sa en person till mig i somras och är, tyvärr, ett vanligt rådande missförstånd i samhället om att studenter får vila i enlighet med det ovannämnda påståendet. Jag vill dock ta tillfället i akt och upplysa alla som tror det att så inte är fallet. Den period av året som vi inte spenderar på våra lärosäten är även en period utan studiemedel. Att studiemedlet upphör innebär dock inte att utgifterna gör detsamma. Vissa studenter bor hemma och kan klara sig på så vis utan ett heltidsjobb, men många bor i en egen lägenhet och vissa har även barn. De som har ett eget hushåll har fortfarande räkningar och utgifter att stå för och ibland förekommer även kostnaden för barn.

Därför tvingas vi oftast att jobba under stora delar av den period vi har uppehåll från skolan. Detta leder till att vi studerar under ca 40 veckor om året för att sedan arbeta under den resterande tiden. Många studenter får väldigt lite vilotid och i värsta fall får dem ingen vila alls. Att få en så kort vilotid är inte hälsosamt och väldigt påfrestande både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. När skolan börjar i slutet på augusti är det många studenter som knappt fått vila en vecka under sommaren och är naturligtvis slutkörda. Då förväntas dem att återgå till den normala vardagen som består av heltidsstudier och allt som oftast ett extra jobb för att klara sig ekonomiskt. Värt att komma ihåg är att många studerar under flera år och på så vis tvingas genomlida flera år av kort vilotid.

Nästa gång du tycker att 25 betalda semesterdagar per år (och oftast mer än så) är för lite så vill jag att du tänker på de studenter som lever i en värld där en ledig dag är synonym med inkomstfri dag och på så vis även inte ett alternativ.
Om inte facken tänker på detta, vem ska göra det då?

Vid tangentbordet,
Elias Tony

När får jag plocka upp tallrikarna från källaren?

Studentrådet har en stående krönika på campussidorna i Akademikerförbundet SSR:s forbundstidning Akademikern. Krönikan kommer även publiceras här på bloggen varje månad. I detta nummer skriver studentrådets Merima Colak om studenters bostadssituation.


När får jag plocka upp tallrikarna från källaren?

Ett och ett halvt år har gått sedan jag påbörjade mina högskolestudier och jag står fortfarande inte på första plats i bostadskön. Inte ovanligt tänker många, frustrerande tänker jag! Det är inte sällsynt med studenter som bor på vandrarhem, sover på andras soffor, ja till och med tältar. Bostadsbristen är utan tvivel ett av studenternas främsta problem. Kötiderna för studentbostäder, på de större studieorterna, är längre än ett år. Vad ska en student då ta sig till när man inte har råd att bo på hotell eller köpa bostadsrätt?

Stunden när det positiva antagningsbeskedet kommer är lycklig. För dem flesta innebär det även att man flyttar till sitt allra första egna hem. Jag såg fram emot att få inreda min lägenhet, bjuda hem vänner på middag, använda tallrikarna jag fyndat. Men istället står dessa tallrikar, ett och ett halvt år senare, fortfarande och dammar i källaren.

Vad som väntar alla blivande högskolestuderande är ofta en tid i ovisshet samt otrygghet. Många studenter tvingas bo hemma, pendla långa avstånd eller bo under oacceptabla hemförhållanden. Det händer även att studenter tvingas säga nej till en utbildning för att det inte finns bostäder. Bostadsbristen skapar stress för många studenter. I stället för att fokusera på studier tvingas man varje dag tampas med faktumet att man inte har någonstans att bo eller att andrahandskontraktet snart går ut. Jag anser att en bostad ska vara en rättighet. Därför måste bostadsfrågan aktualiseras mer.

Merima Colak