fredag 5 april 2013

Framtiden är vår – och den blir bara ljusare


”Sjung om studentens lyckliga dar... Å den ljusnande framtid är vår.” 
  Så ljuder, som så många vet, den traditionella studentsång som inte bara sjungs vid gymnasieelevers studentexamen utan även av akademiker vid lärosäten runt om i landet.
  För mig är det lätt att betrakta innebörden av denna sång som ett slags karriärmässig påminnelse om vad som komma skall: en spännande och utvecklande tid som yrkesverksam, där man tack vare sin utbildning får möjlighet att använda sin kompetens där den är som mest eftertraktad. Vägen dit kan dock vara krokig, vilket åtminstone jag som student blir påmind om dagligen.

Rent ekonomiskt är studietiden inte så lätt, vilket säkert du som studerar också kan intyga. När man sedan jämför sin egen ekonomiska situation med någon bekants som har tagit ett mindre kvalificerat jobb i stället för att studera, och som därigenom erhåller en högre inkomst, blir det extra tydligt. Det är då svårt att inte känna ett sting av avund över kamratens betydligt stabilare ekonomi.
  I sammanhang som detta hamnar man lätt i diskussioner om extrajobb. För ett flertal av mina vänner har det blivit mer eller mindre ett tvång att skaffa ett extrajobb för att rent ekonomiskt klara av att fortsätta studera.
  Så tycker varken jag eller någon annan i Akademikerförbundet SSR:s studentråd att det ska behöva vara. Vad vi som studenter ägnar oss åt är studier på heltid, vilket gör att vi inte ska behöva arbeta parallellt under studietiden. Det ska givetvis vara en möjlighet för dem som vill, men absolut inte ett krav för att ekonomin ska gå runt.

Trots den tillfälliga ekonomiska svacka som många studenter upplever är det viktigt att fokusera på vad man med hjälp av sin utbildning i det långa loppet faktiskt får. En utbildning är en investering i dig själv, och den kommer att ge återbetalning så småningom. Det är det som vi i Akademikerförbundet SSR:s studentråd och hela vårt förbund jobbar för; att din utbildning ska löna sig. Det ska löna sig att lägga ner tre eller fem år på studier och det ska visa sig i form av en lön som motsvarar din kompetens.

Utbildningen kantas av ögonblick av såväl lycka som påfrestningar och på lång sikt är den ett av ditt livs viktigaste verktyg. Även om ekonomin har sett ljusare dagar så är det tillfälligt kritiska ekonomiska läget bara ett litet gupp på landsvägen. Och när det känns som om guppet håller på att stjälpa hela din last ska du höja blicken och titta mot de blå bergen i horisonten. Om du tittar riktigt noga ser du hur vägen svänger runt ett krön en bit längre fram. Bakom det krönet väntar en nedförsbacke, utan gupp. Det lovar jag.
  Den ljusnande framtiden stundar faktiskt bakom hörnet. Och det bästa av allt är att den är vår.

Mikaela Lindberg,
Ledamot i Akademikerförbundet SSR:s studentråd

söndag 17 mars 2013

För ett bättre svenskt utbildningsväsende


Många av oss har läst Jonas Hassen Khemiris öppna brev till Beatrice Ask under den senaste veckan. Hans djup gripande artikel har synliggjort de rasistiska strukturer som blivit alltför accepterade i samhället och detta har han gjort på ett sanslöst bra sätt. Den rasistiska strukturen förstärks av exempelvis främlingsfientliga partier men även genom att ”grupper av människor” pekas ut som problemet.

Att den rasistiska strukturen gör sig påmind även på universitet och högskolor är inget nytt. Människor med utländsk härkomst, utseende eller namn har allt som oftast behandlats annorlunda eller diskriminerats av lärare och medstudenter. Ett exempel på detta är den omtalade lektorn på Uppsala universitet som kallat en student för ”Mohammed från Mecka” i ett mail som skickats till studenten. Att läraren skulle kalla detta för ett ”skämt” är helt absurt och en känsla kryper fram som säger att detta bara är toppen på isberget. Den rasistiska strukturen gynnar inte mångfalden av studenter från olika bakgrunder och socioekonomiska situationer på högskolor och universitet. Utan en god mångfald försämras erfarenhetsutbytet mellan studenter och mellan studenter och lärare, vilket kan leda till en försämrad kvalité på utbildningen.

Det krävs en reform i det svenska utbildningssystemet för att på ett bättre sätt bemöta studenter med olika bakgrunder. För utbildning är inte bara till för unga, blonda och blåögda, utbildning är till för alla och det är dags att den rasistiska strukturen uppmärksammas i utbildningsväsendet för att på ett bättre sätt locka till sig människor som missgynnas av systemet eller har färre möjligheter till en akademisk utbildning.

Studentrådetsstyrelse Akademikerförbundet SSR

fredag 8 mars 2013

Lön hela dagen: är DU med?


Om du råkar vara en man som tycker att Internationella kvinnodagen och jämställdhet är överflödigt, prova att prata med din fru/flickvän/dotter/mamma/vilken kvinna som helst i din närhet och övertyga dem om att det är rimligt att de ska få mindre lön än dig, ta nästan allt ansvar för hushållet och leva med faktumet att de kommer att bli kallade för "hora" och andra nedsättande termer pga av deras kön. Nej, du ville inte göra det, va?

Feminism är en av de allra viktigaste rörelserna i världen. Innan varje kvinna i världen är fri att välja sin egen väg utan att begränsas av det patriarkala samhället finns det ingen anständighet i vår gemensamma levnad.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 14,1 %. Det innebär att kvinnor arbetar gratis efter kl. 15:52 varje dag. (Räknat på en arbetsdag mellan kl. 08 och 17). Såhär har det sett ut sedan 1981. Utvecklingen står alltså i princip still! Varje månad tjänar genomsnittskvinnan 4400 kronor mindre än genomsnittsmannen.

Akademikerförbundet SSR står fullt ut bakom kampanjen Lön hela dagen, läs mer på http://facebook.com/lonheladagen/info eller kolla in detta klipp!


Hög tid för en förändring och lön hela dagen!
Förhoppningsvis har löneskillnaden mellan män och kvinnor utjämnats mer till nästa år.  Bästa hälsningar, Eder studentråds styrelse

söndag 3 mars 2013

Bakom kulisserna på Malmö Högskola


Plötsligt och utan förvarning fick tidigare folkhälsostudenter på Malmö Högskola reda på att kandidatutbildningen skulle ha uppehåll på okänd tid efter att kullen som startar 2013 har avslutat sin kandidatexamen.

Chocken över detta uppehåll är stor bland många nuvarande och före detta studenter, eftersom utbildningen enligt Högskoleverket har god kvalitet i undervisningen och dessutom har haft relativt många sökande varje år. När nuvarande studenter tillfrågades om hur mycket de visste om högskolans planer för utbildningen, var det skrämmande lite de fått reda på till en början. De plötsliga förändringarna hade inte förankrats med studenterna och lärare som försökte förklara vad som skedde, anklagades av skolans dekan för att sprida ”falska rykten”. Medan det hela egentligen handlade om att lärare och studenter fått olika direktiv om vad som komma skall… studenterna skulle bli lugnade och en del av lärarna ska gå i pension, det var Malmö högskolas lösning. För än så länge ska det officiella beslutet komma senare under våren 2013 om hur det faktiskt ska gå. Dock verkar det onekligen som att många beslut redan är tagna, åtminstone om antagningsstoppen.

Och varför bli upprörd över ett utbildningsantagningsstopp? Jo, för det medverkar till att en relativt okänd utbildning som folkhälsovetenskap fortfarande är, förblir okänd, då färre kommer ut på arbetsmarknaden och bidrar till förståelsen av de många kompetenserna som vi faktiskt besitter efter avslutad utbildning. Dessutom så är det bara att hålla med forskarna Ulrika Holgersson och Helena Tolvhed om att det är sorgligt att Malmö högskola nu verkar sluta satsa på många ”mjuka” ämnen där fler kvinnor generellt sett är professorer och lärare. Och varför överger Malmö högskola sin specialisering på socialt engagemang? Det handlar uppenbarligen inte om pengar då de istället satsar på ämnen som ekonomi, IT och affärssystem. Istället för ett minst sagt oplanerat antagningsstopp av programmet, borde Malmö högskola aktivt arbeta för att synliggöra behovet av folkhälsovetares kompetens på arbetsmarknaden.

Akademikerförbundets SSR: s studentråds styrelse,
Karolin Johansson  

söndag 24 februari 2013

I fronten för jämlikhet

”Genom den här examen lovar vi att ägna vårt yrkesliv åt att se samhällets allra mest utsatta personer. Vi lovar att göra det vi kan, inom ramen för vår kunskap som socionomer, för att försöka göra samhället lite bättre för de människor som av olika skäl har det svårt”

Citatet är från ett tal som en studiekamrat och jag höll på vår examensceremoni den 19 januari. Då firade vi tillsammans med våra kurskamrater att vi blivit socionomer. Att examineras till socionom innebär att vi lovar att ägna vårt yrkesliv åt att försöka bidra till att skapa jämlikhet.
Socionomerna finns i många olika delar av samhället. En del arbetar strategiskt och strukturellt, andra arbetar med individen i fokus. Oavsett var vi nyligen utexaminerade hamnar i yrkeslivet har vi ett gemensamt mål med vårt arbete: en ökad social välfärd.

Under utbildningens gång har vi otaliga gånger hört en stående kommentar: ”det är ju inte för pengarnas skull ni har valt att läsa till socionomer”. Om det är vi rörande överens. Vi vet att lönen i yrket inte ligger mycket högre än den vi hade innan studierna.

Frågan jag ställer mig är: Vad kan egentligen vara viktigare i samhället än att skapa social jämlikhet och rättvisa? Jag har svårt att se något. Därför är det oerhört viktigt att de yrkesgrupper som finns i välfärdens frontlinje värderas därefter. Att höja statusen på socionomyrket är ett måste. Status och lön hänger ihop och om vi fortsatt vill ha en kvalificerad, engagerad och kunnig socialarbetarkår måste vi se till att lönen och statusen höjs.

Engagemanget efter examen räcker långt. Motivationen för det sociala arbetet och glädjen i att få börja praktisera efter 3,5 års studier överträffar naturligtvis just nu allt annat. Statusen och lönen var uppenbarligen grunden för vårt yrkesval. Men risken finns att många socionomer så småningom söker sig till andra yrken. Då går värdefull kompetens förlorad, och kommande studenter bortprioriterar socionomutbildningarna.

Johanna Pettersson

söndag 17 februari 2013

Studentrådets styrelse i full galopp!

I helgen har studentrådets styrelse haft möte och många intressanta idéer kring årsmötet fredagen den 17 maj har kommit upp på tapeten. Årsmötet är till för alla studentmedlemmar i Akademikerförbundet SSR och det är ett viktigt tillfälle att påverka studentrådets arbete inför kommande år 2013-2014. Så gör din röst hörd!

Sugen på att engagera dig i studentrådets styrelse? Gör det! Det är otroligt givande och lärorika uppdrag att vara ledamot, förbundsstyrelseledamot, vice ordförande eller ordförande. För er som är intresserade av styrelsearbete, är dessa uppdrag mycket meriterande när ni söker ”rätt” sorts jobb utifrån er utbildning.
Anmälan till årsmötet och ansökan om studentrådsuppdrag kommer på mailutskick senare i vår. Håll utkik efter Akademikerförbundet SSR: s mail!

Ha en fortsatt mysig söndag,
Eder studentrådsstyrelse 2012 - 2013


fredag 1 juni 2012

Kongress 2012

Kongress 2012

11-13 maj gick Akademikerförbundet SSR:s kongress 2012 av stapeln på Djurönäsets konferensanläggning i Stockholms skärgård.
Kongressen inleddes med att avgående ordförande Christin Johansson hälsade de närmare hundra ombuden samt ett stort antal gäster välkomna. Resten av fredagen ägnades sedan åt föredrag av bl.a. integrationsminister Erik Ullenhag, Sacos ordförande Göran Arrius samt socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfvén. Det hölls även en paneldebatt på temat: ”kollektivavtalets andra vår”.

På lördagen drog kongressen igång på allvar och inte mindre än 106 motioner skulle behandlas. Sex av dessa motioner var skrivna av studentrådet och dessa rörde allt från halvtidsarvoderad ordförande till vegetariska måltider. Studentdelegationen var mycket aktiva i talarstolen och debatterade flitigt. När motion 106 på söndagen fick bifall kunde man bl.a konstatera att:

- Studentrådets motion om snabbare timlöneutbetalning fått bifall
- Studentrådets motion om invandrade akademikers tillgång till arbetsmarknaden fått bifall
- Studentrådets motion om halvtidsarvoderad ordförande fått avslag, (däremot beslutades att förutsättningarna för en framtida arvodering skall utredas)
- Studentrådets motion om vegetariska måltider vid förbundets aktiviteter fått bifall efter sluten omröstning och röstsiffrorna 43-42

Kongressen avslutades med personval och till ny förbundsordförande valdes Heike Erkers.

Sammanfattningsvis ska studentrådet vara stolta över insatsen på kongressen. Våra motioner skapade stora debatter vilka studentrepresentanterna deltog i med bravur från talarstolen. Akademikerförbundet SSR kommer tack vare studentrådet verka för att invandrade akademiker får bättre tillgång till arbetsmarknaden, att studenter med timanställningar får chansen till välbehövliga, tidigare löneutbetalningar och inte minst en modern och hållbar miljöpolicy i form av vegetariska måltider.

Studentrepresentanterna på kongressen:



Läs gärna mer om kongressen på: http://www.akademikern.se/
Bilder från kongressen: http://www.flickr.com/photos/akademikerforbundet_ssr/sets/72157629677947620/show/