Studentrådets Visionsmöte 2011

Fredagen den 18:e november gick Akademikerförbundet SSR:s Studentråds årliga Visionsmöte av stapeln. Uppslutningen på mötet, som sedan länge var fullbokat, var god och på plats fanns förutom studentrådets styrelse drygt 40 studentmedlemmar från hela landet.

Dagen inleddes med en kort introduktion av studentrådets ordförande Edvin Boije och därefter var det dags för dagens första föreläsare Marcus Brixskiöld från justitiedepartementet. Marcus som är enhetschef på justitiedepartementets demokratienhet höll ett mycket uppskattat föredrag om arbetet på regeringskansliet. Förutom att berätta om arbetet på demokratienheten talade Marcus även om vilka krav som ställs på en regeringstjänsteman och vilka utbildningsbakgrunder och egenskaper som efterfrågas. Ett stort tack till Marcus för en intressant och lärorik föreläsning!

Stundetrådets ordförande Edvin Boije och ledamoten Elias Tony

Mötets andra punkt var det extra årsmötet där fyllnadsval till styrelsen och val av kongressombud till vårens förbundskongress stod på dagordningen. Valberedningen presenterade sina förordade kandidater och därefter kunde Fredrik Norberg och Louise Arndt väljas med acklamation. Styrelsen är nu äntligen fulltalig och därmed önskar vi Fredrik och Louise välkomna till Studentrådets styrelse!

Valet av kongressledamöter gick inte lika smidigt vilket berodde på det stora intresset från studentmedlemmarna. Eftersom fler än tretton anmälde intresse att representera studenterna på förbundskongressen tvingades mötet till en sluten omröstning. Efter en del diskussioner om tillvägagångssätt och lite tekniskt strul kunde till slut tretton ombud och tre reserver väljas. Det är väldigt roligt att konstatera att intresset att representera studenterna på kongressen var stort och förbundets studenter kan känna sig trygga då de företräds av kompetenta ombud.

Ett stort tack till mötesordförande Christin Johansson, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR, som ledde mötet med bravur och som visade hur viktiga studenterna är i Akademikerförbundet SSR.

Ledamoten Fredrik Norberg, Vice ordförande Tatijana Ristic-Peric, Louse Arndt och Marie Silfverstolpe

Efter en något försenad lunch var det dags för Visionsmötets andra föreläsare. Marie Silfverstolpe från arbetsgivarorganisationen Almega. Marie pratade om glappet mellan studier och arbetsliv och hur detta glapp kan överbryggas utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Föreläsningen vållade inte oväntat en hel del diskussioner och det är tydligt att frågan engagerar. Ett stort tack även till Marie!

Dagen avslutades med en workshop på samma tema som den föregående föreläsningen. Mötesdeltagarna delades upp i tre grupper baserat på utbildningsbakgrund och fick möjligheten att diskutera och ta del av berättelser från studenter från andra lärosäten. Därefter återsamlades alla och respektive grupp fick redogöra för vad de kommit fram till. Det pressade tidsschemat gjorde att workshoppen fick komprimeras men styrelsen fick mycket nyttig input i frågan till det framtida arbetet.

Sammanfattningsvis var mötet mycket lyckat. Det är alltid lika roligt att bevittna det engagemang och den dynamik som uppstår när engagerade studenter från landets alla hörn och lärosäten får chansen att träffas och utbyta erfarenheter. Styrelsen vill tacka alla medverkande och vi hoppas återse er nästa år igen!

Ledamöterna Merima Colak, Deni Milanovic och Daniel Vik

Studentrådets medlemsmöte i Lund!

Onsdagen den 16:e november höll studentrådet medlemsträff på Socialhögskolan i Lund, med tre representanter från studentrådets styrelse på plats för att välkomna våra studerandemedlemmar.

Klockan 12 öppnades dörrarna upp på Socialhögskolan, där det även bjöds på lunch. Några medlemmar dök upp och minglade för fullt med varandra samt representanterna från styrelsen. Vi från styrelsen fick en chans att informera om det kommande verksamhetsåret och vad som väntas där. Medlemmarna fick chans att ställa frågor och vi fick en inblick i vad dem tycker är viktiga frågor som bör drivas. Ett härligt tankeutbyte helt enkelt!

Vi styrelserepresentanter som var på plats vill tacka alla som kom.

Svårt att välja inriktning på ekonomutbildningen

Studentrådet har en stående krönika på campussidorna i Akademikerförbundet SSR:s forbundstidning Akademikern. Krönikan kommer även publiceras här på bloggen varje månad. I detta nummer skriver studentrådets Vice ordförande Tatijana Ristic-Peric.

För en student är studietiden en underbar, arbetssam men även otrygg tid. Otrygg i den mening att man inte vet om valet av utbildning är rätt, om man kommer att hitta ett lämpligt jobb relaterat till den utbildningen eller hur övergången från högskola/universitet till arbetslivet kommer att ske. För en ekonomistudent idag är val av inriktning extra svårt särskilt när robotar tar över börsmäklarnas roll.

Kanske behöver ekonomiutbildningarna anpassa sig till de globala samhällsförändringarna.

Jag visste ungefär vilken inriktning jag skulle välja, men inget var bestämt. Efter två år på ekonomprogrammet har jag valt inriktning men många av mina vänner har fortfarande inte kunnat välja. Majoriteten av ekonomistudenterna uttrycker en stark vilja att pröva på att ”jobba” inom de olika inriktningarna. Många menar att det hade kunnat minska deras otrygghet relaterat till val av inriktning.

I en studie som gjorts av UNIVERSUM angående vad arbetsgivare inom privat sektor efterfrågar framgår det att en ekonom blir attraktivare ju mer erfarenhet den besitter inom sitt specifika område. Samtidigt påtalas en mer tvärvetenskaplig utbildning. Som jag förstår det vill arbetsgivare att vi ska ha en praktisk tillämning på våra studier men även en bredare teoretisk del. Många studenter vill ha en integrerad praktiktid i ekonomprogrammet.

Med detta som utgångspunkt blir det ännu viktigtigare att den teoretiska delen inte inskränks utan att den vidareutvecklas. Parterna detta berör, vilket inte endast är studenterna, måste arbeta vidare med utvecklingen av ekonomutbildningarna så att vi får en internationellt konkurrenskraftig ekonomutbildning. Studenter, akademin och näringslivet i symbios bör ta ansvar för en ökad konkurrenskraftig ekonomutbildning av internationella mått.

Facklig lunch på Södertörns Högskola

Studentrådet höll en facklig lunch på Södertörns Högskola den 31 oktober 2011. Studenterna som deltog var mycket engagerade i samhällsfrågor. Medlemsgrupperna som fanns representerade var samhällsvetare och ekonomer.

Medan lunchen fortgick hann det diskuteras en höjning av fribeloppet, hur viktigt ett fackförbund är att vara med i även som studerande samt hur man ska gå till väga för att kandidera till Studentrådet nästa verksamhetsår.

En av studenterna ställde sig väldigt positiv till att kandidera till Studentrådet och fortsätta driva både det nuvarande Studentrådets frågor samt sin hjärtefråga.

En lyckad lunch där den fackliga påverkansfaktorn lyste igenom på Södertörns Högskola.

Studentrådet på DFC-dagen

Den sjätte oktober arrangerades konferensen ”Den framtida civilekonomen” av Sveriges Ekonomiföreningars Riksorganisation i samarbete med Civilekonomerna. Konferensen ägde rum i centrala Stockholm och hade som mål att belysa frågan om en bra ekonomiutbildning kräver arbetslivskoppling. Representanter från Akademikerförbundet SSRs studentråd var för dagen vice ordförande Tatijana Ristic-Peric samt ledamoten Elias Tony.

Syftet för oss var att få bättre insikt i hur ekonomiutbildningar runt om i landet ser ut och diverse problem de bemöter. En stor del av förbundets medlemmar är ekonomer och det är viktigt att regelbundet följa upp och hålla oss informerade för att kunna representera förbundets ekonomistudenter på bästa möjliga vis.

Arrangörerna hade bjudit in representanter från den akademiska världen, näringslivet, studenter samt även politiker. Av naturliga hade majoriteten av representanterna en stark koppling till diverse ekonomiutbildningar eller den akademiska världen.

Under dagen pågick många bra föreläsningar och diskussioner som talade för respektive emot att ekonomistudenter skall arbeta redan under studietiden i en form där lärosätet, i den mån det går, ska förmedla arbetsplats åt studenterna under en begränsad period. Syftet skulle vara att studenterna både kan få erfarenhet, lära sig använda den kunskap dem lär sig i utbildning samt även bygga värdefulla kontakter med näringslivet.

Resultatet av dagen vart att många goda tankar och idéer förmedlades. Överlag upplevde vi att det finns en optimism att bygga starkare relation mellan näringslivet och den akademiska världen. Dock råder det delad mening om hur det bör gå tillväga.

Medlemsmöte på GU

Onsdagen 19/10 höll Studentrådet medlemsmöte på Göteborgs Universitet. På plats fanns Studentrådets ordförande Edvin Boije och inbjuden var även Ulrika Kaspersson från Akademikerförbundet SSR:s regionförening Göteborg.

Edvin informerade om Studentrådet, dess verksamhet i Göteborg och nationellt. Mötesdeltagarna blev informerade om vilka frågor studentrådet jobbar med och hur vi går till väga. Tyngdpunkten låg på vårens förbundskongress och vilka frågor vi studenter bör lyfta inom förbundet.

Ulrika talade om det fackliga arbetet i arbetslivet. Om Akademikerförbundets organisation och hur man arbetar fackligt. Syftet var att belysa vikten av det fackliga arbetet ute på arbetsplatserna och detta konkretiserades genom att Ulrika lyfte en rad färska exempel på hur Akademikerförbundet stöttat medlemmar i t.ex. löneförhandlingar och arbetsmiljö.

Trots att möteslokalen inte var överfylld var det ett lyckat möte med både studentpolitiska och fackliga diskussioner. Flera av våra medlemsgrupper var representerade och två studenter valde att gå med i förbundet på plats. I vår kommer ytterligare ett medlemsmöte hållas i Göteborg där fokus kommer att ligga på Förbundskongressen och Studentrådets årsmöte.

Liknande medlemsmöten kommer i höst hållas i Stockholm, Södertörn, Lund och Växjö. Håll utkik efter inbjudan och passa på att påverka din situation som student och medlem i Akademikerförbundet SSR.

Mido öppnade mina ögon

Studentrådet har en stående krönika på campussidorna i Akademikerförbundet SSR:s forbundstidning Akademikern. Krönikan kommer även publiceras här på bloggen varje månad. I detta nummer skriver studentrådets Deni Milanovic.

Jag kommer aldrig glömma ögonblicket när demonstrationerna på Tahirtorget i Egypten började. Jag och min vän Mido satt framför min tv och var oroliga över vad som skulle ske. Jag förstod inte så mycket, vad är det som håller på ske i Egypten tänkte jag? Detta turistland var väl alltid fredlig? Min vän Mido som då var utbytesstudent fick mig att förstå vad som egentligen håller på att ske i Egypten. Genom att förstå så kunde jag relatera och genom att relatera så kunde jag känna empati.

Mido är nu återigen i Egypten, han har inte råd att betala studieavgiften. Totalt har 1 280 utomeuropeiska studenter betalat in sina studieavgifter den 15 juni 2011 visar en sammanställning från Högskoleverket. Införandet av studieavgift för studenter som är bosatta utanför EU/ESS och Schweiz har lett till en kraftig minskning av utomeuropeiska studenter som vill studera vid våra svenska universitet. Antalet 1 280 kan jämföras med de 16 600 som fanns här läsåret 2009/2010. Studieavgiften ligger på minst 95 000 kronor per år.

Genom att stänga dörren för de studenter som har det ekonomiskt svårast så stänger vi dörren till de som behöver vårat bistånd som mest. Skattepengar är ett ämne som oftast nämns i debatten kring studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Frågan om vi ska "slösa" våra skattepengar på icke svenska medborgare väcker känslor och allierar sig med våra individualistiska mänskliga egenskaper. Att bidra till att "andra" får det bättre är ur ett ekonomiskt, diplomatiskt och humanistiskt perspektiv inget anat än positivt.

Genom att införa studieavgifter motarbetar vi en grundläggande princip som under många år har vuxit fram i vårt välfärdssamhälle, “Alla oavsett, kön, klass , hudfärg eller sexuell läggning ska ha möjlighet till utbildning”. Vi måste ställa oss frågan hur det kommer sig att sådana principiella åsikter inte appliceras universellt på alla människor som har en önskan att studera i Sverige? Istället för att införa studieavgifter och på detta sätt skapa en andra klass studenter så borde regeringen ha utformat särskilda antagningenskrav som syftar på att ta emot studenter från hela världen där särskilt fokus borde läggas på balansera ut antalet manliga och kvinnliga utbytesstudenter och freemovers .

Utomeuropeiska utbytesstudenter bidrar till en mångfald på svenska lärosäten, denna mångfald är av stor vikt för oss svenska studenter. Genom att ha möjlighet att lära känna och umgås med studenter från olika delar av världen så utvecklar vi vår kunskap om omvärlden och bygger upp ett internationellt nätverk av kollegor och vänner. Det är på tiden att vi som har det bra ställt tar ansvar för vår omvärld!