Välkommen till årets visionsmöte!

Akademikerförbundet SSR Studentråds styrelse bjuder in dig till årets visonsmöte. 
Visionsmötet kommer att hållas den 18 Oktober på kårhuset i Örebro. Naturligtvis bjuder förbundet på resan till och från mötet samt lunch och fika under dagen. För mer information och anmälan; kontakta Viktor Marklund, viktor.marklund@akademssr.se

Studentrådet representerar förbundets ca 12 000 studentmedlemmar och Studentrådets styrelse arbetar med studentpolitiska frågor som är viktiga för just våra medlemmar. Den första juli i år tillträde den nya styrelsen och arbetet för läsåret 2013/2014 är i full gång.
Just nu förbereder vi oss inför Saco Studentråds kongress där vi med våra fem mandat har stor möjlighet att påverka vilka frågor som under året bör få mer uppmärksamhet. Vi kommer också under året att arbeta med att revidera vårt åsiktsprogram för tydligare definiera vad Akademikerförbundet SSRs Studentråd står för.

Nu när arbetet är igång vill vi bjuda in er studentmedlemmar till årets visionsmöte. Visionsmötet är ett bra tillfälle för oss i styrelsen och för alla medlemmar att samtala kring de utbildningspolitiska frågor som ni studenter vill att vi ska driva.


Vi ses den 18 oktober!

Högskolelyftet(?)

Idag släppte Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven och ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson ett högskolelyft om ca 1,5 miljarder från den kommande budgetmotionen.

Först vill jag varmt välkomna satsningarna på den breddade rekryteringen även om förslagen och framförallt retoriken inom den breddade rekryteringen inte når fullt ut. Det är inte en hemlighet att jag vill öppna upp högskolan, på många plan är den idag inte så tillgänglig som den kan och bör vara. Högskolan ska vara öppen för alla oavsett bakgrund och livssituation, föräldrarnas utbildningsnivå är inte den enda parametern som en behöver se till.

I högskolelyftet föreslår Socialdemokraterna att heltidsstudier ska vara heltidsstudier. Detta är givetvis en självklarhet. Men retoriken kring ämnet oroar mig och jag har många frågetecken.

Det är för det första otydligt vad som menas med ett tre-terminssystem. Ena stunden går det att tolka som att vi ska få in en tredje termin för att korta ned tiden på programstudierna. Det talas också om att sommaren ska fyllas med relevanta sommarkurser som ska bidra till att det är möjligt att studera på sommaren inom ramen för programstudier. Frågan vi kan ställa oss här är vem som bestämmer vad som är relevanta sommarkurser, det lämnas ett stort utrymme för fria tolkningar.

Min förhoppning är att förslaget handlar om att bredda och öka utbudet av kurser under sommarmånaderna som är av värde för den stora och heterogena studentgrupp som finns. Samt att detta bidrar till att öka flexibiliteten inom högskolan. Helt enkelt, skapa möjligheter för att slutföra sina studier tidigare, men inte tvinga studenter till att stressa igenom sina studier.

En oroande del i förslaget är även att kraven ska öka, på vad eller på vem är mycket oklart. Förmodligen menar (S) den lata studenten, varför skulle de annars skriva att "studenten ska jobba hela året- hela veckan". Att jobba hela året- hela veckan finns det ingen yrkesverksam som gör, de har semester och minst två arbetsfria dagar i veckan. Varför ska detta vara ett krav på studenten? Rimligtvis borde heltid innefatta samma arbetsvillkor som för yrkesverksamma! Samtidigt föreslår (S) ett studentmedarbetarskap vilket i mina öron låter helt upp åt väggarna. Hur ska studenterna studera på heltid, arbeta som studentmedarbetare och samtidigt må bra? Det är inte vägen till ett hållbart arbetsliv, det är vägen rätt in i väggen!

Jag ser fram emot att få läsa det mer detaljerade förslaget från Socialdemokraterna och fortsätta diskussionen om Högskolans framtid. Vart är vi på väg?

Kajsa Sköld

Vice ordförande

Akademikerförbundet SSRs studentråd

Läs mer om högskolelyftet här http://t.co/Ktj0WGDwR5

Högskolan krymper

Slutet av juli. Om två veckor kommer det andra antagningsbeskedet. Det antagningsbesked som för många kan innebära att en dröm går i uppfyllelse, men som för andra innebär att de inte fick plats den här gången.  

I år har söktrycket på landets högskolor varit rekordhögt, samtidigt som studieplatserna minskar. 

Anledningen till de indragna studieplatserna är bland annat att regeringen beslutat om att minska anslaget till högskolorna. Hårdast drabbade är de små och medelstora lärosätena där besparingarna gör att vissa högskolor riskerar nedläggning. 

För verksamhetsåret 2013/2014 har förbundets över 11000 studentmedlemar genom studentrådet valt en fokusfråga som rör just de små och medelstora högskolornas betydelse. Vi i studentrådets styrelse anser att frågan är viktig eftersom tillgången till högre studier ökar jämställdheten och är en viktig komponent i Sveriges välfärdutveckling.

 De små och medelstora högskolornas geografiska spridning ökar möjligheten till studier för alla som kan och vill studera, men som inte kan eller vill flytta till de större lärosätena i de större städerna.

När regeringen minskar anslagen till högskolorna kommer också färre ges möjligheten att studera. Det är en oundviklig konsekvens av den studentpolitik som förs.

Vill du läsa mer? I senaste numret av Akademikern lyfts temat "Högskolan krymper" och finns att läsa på http://www.akademikern.se/

Sommarhälsningar,

Nora Messary

Ledamot i Akademikerförbundet SSR:s studentråds styrelse

Studier eller arbete i sommar?

Gatorna i Lund ekar tomma. Studenterna som annars kryllar överallt har åkt för denna gång, och det märks. Studierna är slut för tillfället och de flesta arbetar heltid hela sommaren för att försörja sig. Hur vore det dock om det var lättare att tillgodoräkna sig relevanta sommarkurser inom det program man går? De studenter som ville skulle då kunna bli färdigutbildade tidigare. Alla studenter får inte heller sommarjobb och då måste många studera kurser som kanske inte passar lika bra till deras program. Sacos studentråd vill ha en ökad satsning på sommarkurser, dels för att studenter ska bli försörjda och dels för att de ska kunna komma ut i arbetslivet tidigare med en examen. Detta kan vara en lösning för studenter som inte vill ha mer studielån bara för att de inte fick sommarjobb.

I sommar kommer Sacos studentråd och Akademikerförbundet SSR bland annat att delta under Almedalsveckan 30 juni- 7juli. Många intressanta seminarier och evenemang kommer äga rum på Gotland angående studentpolitik. Spara länken och se några av de kommande seminarierna på: http://www.saco.se/Nyheter--debatt/Saco-Play/

Somriga hälsningar,

Akademikerförbundet SSR:s studentrådsstyrelse

Dags att återinföra ett öppet och internationellt högskolesverige!

 ”I would really like to study in Sweden, but nowadays it is so expensive I can’t afford it!”

När jag under min utbytesperiod i Istanbul pratade med turkiska medstudenter (som alltså inte tillhör EU/EES-området) hörde jag allt som oftast ovanstående mening. Omvärldens syn på Sverige är den av ett framgångsrikt, kunskapsintensivt land som lovar möjligheter. Ett land där social rättvisa för alla blandas med en strävan och förmåga att nå stora internationella framgångar. Vi förknippas med succéer som IKEA, Volvo, Abba, Zlatan Ibrahimovic, you name it. Det är en i grunden positiv bild av Sverige vi har spridit, och Sverige är ett land många vill ta del av.

   Men framgång är inte gratis, vi har alltid behövt utländsk kompetens för att bygga vårt välstånd. Framtiden kommer att kräva det i än högre grad. I skenet av denna utveckling är det svårbegripligt att en liten svensk högskola sedan några år tillbaka har studieavgifter i nivå med amerikanska toppuniversitet. Varför skulle man som duktig och ambitiös student i det läget välja en svensk utbildning framför en mer ansedd, men lika dyr, utbildning i ett engelskspråkigt land? Effekterna av denna huvudlösa förändring har gjort sig gällande i en dramatisk minskning på hela 79 procent av studenter från utanför EU/EES-området året efter införandet! Vad vinner vi på att medvetet minska vår attraktionskraft som kunskapsnation?

   Alla med ett grundläggande hum om nationalekonomi vet att det lönar sig för ett samhälle att utbilda sina invånare, medborgare eller ej. Chansen är också stor att många studenter, ofta med en högkvalitativ utbildning i bagaget, stannar kvar och berikar näringsliv och forskning med sina kunskaper. Och även om dessa studenter inte gör det åker de flesta tillbaka till sina, ofta fattiga, länder med kunskaper som kan hjälpa dem att bygga upp sina samhällen. Utöver detta har de också ett naturligt kontaktnät i Sverige som kan innebära ökat handels- och kunskapsutbyte mellan dessa nationer och Sverige. Jag kan svårligen tänka mig ett mer effektivt och hållbart sätt att indirekt bedriva biståndsarbete än att lyfta kunskapsnivån i svaga samhällen på det här sättet.

   I en värld där avstånd minskar och gränser suddas ut behöver inte Sverige mindre förståelse för och input från andra kulturer, snarare mer. Därför bör vi snarast se till att styggelsen vi kallar för studieavgifter förpassas till historiens kyrkogård när Sverige med stolt hållning vandrar in i framtiden som den mångkulturella kunskapsnation vi har ambitionen att vara.

Begmohammed D-Tomadj

Ledamot i Studentrådetsstyrelse Akademikerförbundet SSR

Dags att ansöka!

Idag är det sista dagen att ansöka till olika högskoleutbildningar inför hösten. Att välja nya kurser eller program är ofta förknippat med en stor nyfikenhet på vad man faktiskt har sökt till. Vad kommer det innebära, hur kommer utbildningen vara strukturerad och passar den verkligen mig?

Alla utbildningar har inte komplett information om kring detta, visserligen finns det alltid kontaktpersoner för alla utbildningar, men om man snabbt vill kunna bestämma sig, blir besluten svårare att fatta som situationen ser ut nu.

Vi i Akademikerförbundet SSR:s studentrådsstyrelse anser att alla högskolor och universitet tydligt ska beskriva exempelvis hur många lärarledda timmar per vecka som deras kurser har. Detta för att blivande eller nuvarande studenter på ett enkelt sätt ska kunna jämföra olika utbildningar och välja de som passar deras behov allra bäst. En del studenter kanske föredrar mer egenstudier, medan andra vill ha mer lärarledda timmar för att tillgodogöra sig kunskap.

Antalet lärarledda timmar är även hjärtefråga för oss samhällsvetare, eftersom många utbildningar har relativt få lärarledda timmar per vecka. Vi anser därför att det borde införas ett minimumkrav på 15 lärarledda timmar per vecka, då man oftast inte kan lära sig allt från kurslitteraturen och kan behöva ledning av en lärare. Detta minimumkrav är inte tänkt att inkludera praktik- och examensuppsatskurser.

Svårigheterna för högskolorna och universiteten att nå upp till dessa 15 timmar per vecka, beror i stor utsträckning på resursfördelningssystemet för högskolor och universitet i Sverige. Genom resurstilldelningssystemet fördelas generellt sett mindre pengar och resurser till samhällsvetarutbildningar i jämförelse med naturvetenskapliga utbildningar. Detta blir särskilt uppenbart när ”mjukare” utbildningar även läggs ner.

Med en rättvisare resursfördelning till samhällsvetenskaplig utbildningar ökas statusen för dessa utbildningar och i längden gynnas den svenska välfärden som många samhällsvetarstudenter kommer bidra till. 

All utbildning börjar dock först med att ansöka!

Soliga vårhälsningar,

Karolin Johansson, Akademikerförbundet SSR studentrådetsstyrelse

Framtiden är vår – och den blir bara ljusare

”Sjung om studentens lyckliga dar... Å den ljusnande framtid är vår.” 
  Så ljuder, som så många vet, den traditionella studentsång som inte bara sjungs vid gymnasieelevers studentexamen utan även av akademiker vid lärosäten runt om i landet.
  För mig är det lätt att betrakta innebörden av denna sång som ett slags karriärmässig påminnelse om vad som komma skall: en spännande och utvecklande tid som yrkesverksam, där man tack vare sin utbildning får möjlighet att använda sin kompetens där den är som mest eftertraktad. Vägen dit kan dock vara krokig, vilket åtminstone jag som student blir påmind om dagligen.

Rent ekonomiskt är studietiden inte så lätt, vilket säkert du som studerar också kan intyga. När man sedan jämför sin egen ekonomiska situation med någon bekants som har tagit ett mindre kvalificerat jobb i stället för att studera, och som därigenom erhåller en högre inkomst, blir det extra tydligt. Det är då svårt att inte känna ett sting av avund över kamratens betydligt stabilare ekonomi.
  I sammanhang som detta hamnar man lätt i diskussioner om extrajobb. För ett flertal av mina vänner har det blivit mer eller mindre ett tvång att skaffa ett extrajobb för att rent ekonomiskt klara av att fortsätta studera.
  Så tycker varken jag eller någon annan i Akademikerförbundet SSR:s studentråd att det ska behöva vara. Vad vi som studenter ägnar oss åt är studier på heltid, vilket gör att vi inte ska behöva arbeta parallellt under studietiden. Det ska givetvis vara en möjlighet för dem som vill, men absolut inte ett krav för att ekonomin ska gå runt.

Trots den tillfälliga ekonomiska svacka som många studenter upplever är det viktigt att fokusera på vad man med hjälp av sin utbildning i det långa loppet faktiskt får. En utbildning är en investering i dig själv, och den kommer att ge återbetalning så småningom. Det är det som vi i Akademikerförbundet SSR:s studentråd och hela vårt förbund jobbar för; att din utbildning ska löna sig. Det ska löna sig att lägga ner tre eller fem år på studier och det ska visa sig i form av en lön som motsvarar din kompetens.

Utbildningen kantas av ögonblick av såväl lycka som påfrestningar och på lång sikt är den ett av ditt livs viktigaste verktyg. Även om ekonomin har sett ljusare dagar så är det tillfälligt kritiska ekonomiska läget bara ett litet gupp på landsvägen. Och när det känns som om guppet håller på att stjälpa hela din last ska du höja blicken och titta mot de blå bergen i horisonten. Om du tittar riktigt noga ser du hur vägen svänger runt ett krön en bit längre fram. Bakom det krönet väntar en nedförsbacke, utan gupp. Det lovar jag.
  Den ljusnande framtiden stundar faktiskt bakom hörnet. Och det bästa av allt är att den är vår.

Mikaela Lindberg,

Ledamot i Akademikerförbundet SSR:s studentråd

För ett bättre svenskt utbildningsväsende

Många av oss har läst Jonas Hassen Khemiris öppna brev till Beatrice Ask under den senaste veckan. Hans djup gripande artikel har synliggjort de rasistiska strukturer som blivit alltför accepterade i samhället och detta har han gjort på ett sanslöst bra sätt. Den rasistiska strukturen förstärks av exempelvis främlingsfientliga partier men även genom att ”grupper av människor” pekas ut som problemet.

Att den rasistiska strukturen gör sig påmind även på universitet och högskolor är inget nytt. Människor med utländsk härkomst, utseende eller namn har allt som oftast behandlats annorlunda eller diskriminerats av lärare och medstudenter. Ett exempel på detta är den omtalade lektorn på Uppsala universitet som kallat en student för ”Mohammed från Mecka” i ett mail som skickats till studenten. Att läraren skulle kalla detta för ett ”skämt” är helt absurt och en känsla kryper fram som säger att detta bara är toppen på isberget. Den rasistiska strukturen gynnar inte mångfalden av studenter från olika bakgrunder och socioekonomiska situationer på högskolor och universitet. Utan en god mångfald försämras erfarenhetsutbytet mellan studenter och mellan studenter och lärare, vilket kan leda till en försämrad kvalité på utbildningen.

Det krävs en reform i det svenska utbildningssystemet för att på ett bättre sätt bemöta studenter med olika bakgrunder. För utbildning är inte bara till för unga, blonda och blåögda, utbildning är till för alla och det är dags att den rasistiska strukturen uppmärksammas i utbildningsväsendet för att på ett bättre sätt locka till sig människor som missgynnas av systemet eller har färre möjligheter till en akademisk utbildning.

Studentrådetsstyrelse Akademikerförbundet SSR