måndag 20 september 2010

En tung dag för Sverige

Måndagen den 20 september 2010 kommer jag förhoppningsvis att glömma väldigt snart. Man vaknar till ett regnigt Malmö och inser att det inte var en mardröm från natten att vi numera har ett högerextremt parti i riksdagen. Sverigedemokraternas valresultat var väl tyvärr ingen oväntad chock men det är djupt tragiskt att ett så pass människofientligt parti tagit plats i Sveriges riksdag. Tyvärr är det mitt kära(?) Skåne som verkar stå för en stor del av rösterna, i en rad orter uppvisar de mellan 15%-20%. Samtidigt ska man kanske glädjas åt det faktum att de minskade rätt stort i Landskrona eftersom de har lite svårt att formulera en vettig politik när det väl gäller i skarpt läge.

Det som kanske chockade mig mest är det faktum att invånarna i Grästorps kommun valde att rösta in ett nynazistiskt parti i kommunen. Svenskarnas Parti (fd Nationalsocialistisk Front NSF) fick ett mandat i Grässtorp.

Både alliansen och de rödgröna har nu ett demokratiskt ansvar att inte låta Sverigedemokraterna få inflytande över politiken. I de kommuner där SD finns har de på flera håll inte fått något reellt inflytande utan har fått sitta med mest som de byfånar de är. Det skall visserligen bli intressant att se när SD gör bort sig i den parlamentariska processen, det är något de varit duktiga på hittills då deras företrädare har noll kunskap om och respekt för hur den parlamentariska demokratin fungerar. Sverigedemokrater på lokal nivå vill hellre driva frågor om bygglov för garage och mindre stockholmare på Gotland. SD passade även på att under sin valvaka, dela ut miniräknare till personer och media de tyckte hade räknat fel på deras fantasibudget. Själva medger de dock att "– "Vi har högst räknat fel på några hundra miljoner kronor".
Sverigedemokraterna är i grund och botten ett pajasparti i stil med Ny Demokrati, dock med ett mer slipat yttre och ett betydligt brunare förflutet.

Värt att notera från gårdagens valvakor var att Bert Karlsson fick sitta med i SVT, det var nog något av det mest pinsamma jag har sett. Vad har en stollig skivbolagsdirektör med förflutet i ett högerpopulistiskt parti att tillföra en valvaka?

Vad valet innebär konkret för oss studenter kommer jag att återkomma till längre fram när det står mer klart hur regeringskonstellationen kommer att se ut.

Mandatfördelning Grässtorp
GP om Grästorp
Nazister in i Grässtorps kommun (Sydsvenskan)
Nazister in i Grässtorps kommun (DN)
”Rasistisk” SD-kandidat kom in (DN)
Sverigedemokraterna valets stora vinnare
Så har Sverigedemokraterna putsat på sin smutsiga fasad – och tagit plats i riksdagen (Aftonbladet)


/Henrik Angel

torsdag 2 september 2010

Akut bostadsbrist för studenter

Terminsstarten har börjat och med nya förhoppningsfulla studenter följer en stor bostadsbrist. I Stockholm har studenter sovit på universitet och campat utanför universitet i brist på vettiga boendealternativ. Även från Lund och Uppsala kommer rapporter om en akut bostadsbrist inför terminsstarten.
Tyvärr är det inte en nyligen uppkommen situation, bristen är konstant närvarande och i princip varje termin kommer rapporter om en omfattande bostadsbrist. I värsta fall kan bristen på boende innebära att studenter inte har möjlighet att påbörja eller fullfölja den utbildning de tänkt sig. Extra hårt drabbade är de internationella studenterna som inte har kontaktnät och kunskap om den svenska bostadsmarknaden.

Stella Papasotiriou, akutbostadssamordnare på Uppsala studentkår säger i ett uttalande att "Vi gör så gott vi kan, men vi kan inte fixa boende åt alla. Därför rekommenderar vi att inte flytta till Uppsala om man inte har någonstans att bo, då är det bättre att flytta någon annanstans. Så svår är bostadssituationen just nu"

Bristen beror kanske delvis på ett ökat intresse för studier vilket får ses som positivt, dock står inte antalet bostäder i relation till antalet nya studenter. Att både alliansen och de rödgröna inte har prioriterat frågan har dessutom förvärrat situationen. Att man från partierna uppmuntrar till högre studier men sedan inte tillhandahåller boende för studenterna får ses som ett rent svek mot studenterna.
För att undvika att problemet dyker upp igen nästa termin, för det kommer det att göra om och om igen, måste fler rimligt prissatta bostäder byggas.

I skrivande stund saknas fortfarande temporära boendelösningar för ett antal studenter. Jag och min sambo har redan lånat ur vår soffa. Har du plats på din soffa, tveka inte att kontakta studentkåren och hjälp en student att slippa tälta!

/Henrik Angel


Mer information från Studentkårerna i Stockholm, Lund och Uppsala


Stockholms Universitets studentkår



Lunds Universitets Studentkårer


Uppsala Studentkår

torsdag 22 juli 2010

Tre glada nyheter

Dagen bjöd på tre intressant nyheter för oss studenter, trots att det är sommar och sol har man visst tänkt lite på oss också i valrörelsen.

Regeringen och Socialdemokraterna har aviserat att de vill undersöka en övergång till tre-terminers system istället för det nuvarande med två och ett långt sommaruppehåll. Till årets sommarkurser var det 32 000 personer som sökte till 700 olika kurser. Visserligen faller en hel som jag själv bort på grund av sommarjobb som dyker upp.
Personligen ställer jag mig positiv till tre terminer istället för två då det innebär att man blir färdig snabbare med sin utbildning och slipper söka sommarkursen som i realiteten innebär att man läser tre terminer ändå. Nackdelen är att möjligheten till kvalificerade sommarjobb försvinner men det borde gå att lösa med en praktiktermin förlagd till sommaren på de utbildningar det kan anses lämpligt. En övergång hade även underlättat exempelvis i de fall omtentor, opponeringar osv är aktuella, man slipper vänta till augusti/september för att få en ny chans.
Man kan ana att det största motståndet finns inom lärarkåren som haft möjlighet till lite extra ledighet, men även där hoppas jag man kan se till studenternas bästa och se vinsten med tre terminer.

SVD, DN, Sydsvenskan

Idag kom även besked om att regeringen skall se över meritvärdessystemet och framförallt de del som stänger ute sökande över 27år från en rad utbildningar. Tobias Krantz säger till DN (att) ”Vi får vara ärliga och säga att vi inte förutsett alla konsekvenser, säger högskole- och forskningsminister (FP).”

Dagens tredje trevliga beskedet att nio universitet får tillstånd och möjlighet att hyra ut studentlägenheter. Ett glädjande besked då bostadssituationen för studenter har stora behov av förbättring. Byggs det fler lägenheter kan fler välja att studera och det ökar förhoppningsvis även antalet lediga vanliga lägenheter då den ordinarie bostadsmarknaden avlastas något.

/Henrik Angel

måndag 12 juli 2010

De nya antagningsreglerna riskerar att öka snedrekryteringen

För de som har äldre gymnasiebetyg än 2003 räknas inte de nya meritpoängen med i vid ansökan och därmed blir ungefär ett 100-tal utbildningar inte möjliga att söka på äldre gymnasiebetyg. Det som återstår är högskoleprovet sedan arbetslivserfarenhet via 25:4 fasas ut. Risken är att beslutet leder till en ökad snedrekrytering eller snarare en ökad homogenisering av studentgruppen när inte äldre sökanden har samma möjligheter att ta sig in på universiteten.

Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet menar att det inte är någon överraskning att reformen slår som den gör men säger vidare till sydsvenskan.se att de som drabbats haft flera år på sig att söka in.

Flera samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar har idag äldre studenter och reformen riskerar stänga ute många nya potentiella studenter som kunde bidraget med nya kunskaper och infallsvinklar. Möjligheten för personer med äldre betyg att byta karriär eller vidareutbilda sig har minskats och dessvärre kan man ana att reformen tillsammans med införandet av avgifter för utbildningen i framtiden kommer att leda till att kunskap går förlorad.

Uppdatering
DN har hakat på och skrivit om meritbetygen. DN har låtit Verket för högskoleservice ta fram statistik och skriver att det rör sig om 5786 personer som sökt in till hösten men som inte har en chans eftersom deras betyg är inte kan konkurera med de som har meritpoäng.
Det är 5786 personer för mycket som inte får möjlighet att konkurrera om platserna för att de valt att göra något annat några år eller läst upp betyg i efterhand.


/Henrik Angel

söndag 4 juli 2010

Några ord på vägen mellan Skåne och Stockholm

Första inlägget på bloggen som ny ordförande blir från ett varmt och svettigt Veoliatåg mellan Skåne och Stockholm. Visserligen tog jag och den nya styrelsen över arbetet redan i slutet av förra veckan men vanligt arbete och bröllopsfirande i Skåne kom före bloggandet, och så klart lite utevistelse i när den svenska sommaren nu behagar visa sin soliga sida. Under sommaren blir det lite sporadisk uppdatering här, men till hösten kommer jag dels att kommentera den aktuella valrörelsen från ett studentperspektiv. Vad lovar de olika partierna att de skall göra för oss studenter inom samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar och framförallt, kommer de att hålla sina löften efter valet?

För dem som vill följa uppladdningen inför valet är Almedalsveckan något som kan vara värt att åka på, eller följa via nätet. Dessvärre har jag inte själv möjlighet att åka pga av sommarjobb men SACO och Akademikerförbundet kommer att finnas på plats. SACO sänder även en del seminarier live via nätet på www.saco.se/play.

Bloggar som berör Almedalen ur intressanta perspektiv är bland annat http://lisagemmel.blogspot.com SACO Studentråds ordförande, http://sacobloggen.se/ samt http://www.akademikerbloggen.se/

Aktuellt sedan 1 juli är också kårobligatoriets avskaffande vilket kommer att ställa nya krav på de kvarvarande och omstrukturerade studentorganisationerna Jag sörjer att min egen hemmakår Lunds Socialhögskolas Studentkår, LSHS numera är förpassat till historien. Förhoppningsvis kommer studentinflytandet och det goda arbete som gjorts på de svenska lärosätena inte att bli alltför lidande trots de nya ramar man har att arbeta utefter. Hur det rent konkret kommer att påverka situationen för oss studenter återstår att se och jag kommer säkert att få alla anledning att återkomma till frågan längre fram.

/Henrik Angel

onsdag 30 juni 2010

NO PAIN, NO GAIN. En summering.

Någonstans våren 2006 började det. Jag läste om Studentrådet i Akademikerförbundet SSR:s medlemstidning Akademikern. Hösten samma år blev jag studentinformatör för Akademikerförbundet SSR. Därefter har det gått av bara farten: då jag var mer intresserad av det mer studentpolitiska arbetet snarare än marknadsföring som man jobbar mer med som studentinformatör sökte jag mig till Studentrådets olika engagemang. Varenda gång ett otroligt positivt klimat, sunda diskussioner. Var man osäker innan var man säker när man åkte hem igen. Dessa träffarna gav ett sådant stort politiskt mod. Innan modet tog mig till ordförandeposten blev jag sammankallande för valberedningen 07/08. Därefter blev det lugnt tills våren 2009. Valberedningen övertalade mig att ställa upp till ordförande. Ledarpositionen verkade svår men också utmanade, spännande - så jag sade till slut ja - och blev vald.

Vilken resa.

Året har varit fartfyllt. Verksamhetsåret började för mig våren 2009. Då, bosatt i Berlin, flögs jag in till Stockholm för att gå på Studentrådets årsmöte och förbundets kongress. Sedan drog det igång på allvar. Rivstarten kunde inte varit tydligare. Sommaren 2009 satt hela styrelsen och skrev remissvar på Saco Studentråds visionsprogram. Därefter blev det tyvärr avhopp från styrelsen och lite senare in på hösten slutade valberedningen. Men med gott mod hittade vi en ny valberedning och styrelsen fortsatte sitt arbete. Vi delade upp oss i grupper och jobbade med kommunikation, studiesociala frågor, krönikan i Akademikern, Saco Studentråd, miljöfrågor och mentorskap. Alla var antingen med i grupperna eller hade ett ansvarsområde. På det sättet blev alla i styrelsen delaktiga och det blev ett gemensamt arbete. Tyngsta lasset på hösten var jobbet inför Saco Studentråds kongress. Vi skrev 15 motioner vilket motsvarade nästan hälften av samtliga. Framförallt fick vi bort de olyckliga skrivningarna om Flexicurity. Vi lobbade under hösten även mot införandet av studieavgifter inför Sacokongressens viktiga beslut om motion 5, skrev till och med ett eget "pressmeddelande". (Så här gick det på kongressen.) Vi var på Saco Studentråds ordförandenätverk och hade glöggbjudning i Lund. Samtidigt försökte vi hitta en valberedning och planera för Visionsmötet. Vi träffade Lisa Gemmel och frågade vad hon hade för ambitioner om hon blev vald till Saco Studentråds ordförande (vilket hon blev.) Här på bloggen skrev jag om de otäcka rasistiska strömningarna i Europa. Vi hann även vara med i ett av förbundets pressmeddelanden om Högskoleverkets utvärdering av socionomutbildningen.

Efter årsskiftet kunde man tro att det skulle vara lugnt, men det var fullt ös. Bland annat var det dags för mer internt arbete: visionsmötesgruppen jobbade stenhårt med planeringen, träffen blev till och med fullbokad, och efter en del trixande var det den 5 februari för själva Visionsmötet som trots lite svenskt hederligt tågkaos föll väl ut. På visionsmötet lyckades vi efter mycket marknadsföring även välja en valberedning. Sedan kom studieavgiftspropositionen som jag i egenskap av Studentrådsordförande fick uttala mig om i ett pressmeddelande från förbundet. Tempot var inte över än. I mars hårdkörde regeringen vidare med sina reformplaner högskolan. De såkallade kvalitets- och autonomipropositionerna kom. Saco Studentråd visade plötsligt framfötterna och debatterade i riksmedia med Tobias Krantz, Studentrådet i AkademSSR fick än en gång med mig som representant yttra sig i ett pressmeddelande från förbundet, Tre hårda slag mot högre utbildning. Här på bloggen skrevs det flitigt om förslagen: länk, länk, länk, länk. Styrelsen nominerade Malin Hasselblad till Saco Studentråds styrelse och Malin blev även vald. (Dessutom kom Uppdrag Granskning upprörande och hemska program om Bjästamobben och samhällets snedvridna sexualitet som var svårt att inte bli berörd av.) April kom. Nu var det tungt, tempot hade varit högt. Men vi fortsatte. Planeringen av årsmötet drog igång och riksdagen tog beslut om införandet av studieavgifter. Pepp var nödvändigt för att fortsätta samma tempo. Trots det blev det tyst ett tag. Plötsligt var det slutet av maj och årsmöte och en helt ny styrelse med ordförande var vald. Men trots tystnaden hade samtliga handlingar utarbetats till årsmötet, som sedan beslutade om det helt nya åsiktsprogrammet och fokusfrågor helt i linje med vad vi i styrelsen hoppades på. Dessa lades sedermera stiligt upp i pdf-format på bloggen som även den fått en uppdaterad design. I juni blev det mer fartfyllt på bloggen med texter om CUF:s idiotkampanj, Flodströms avgång, (kontroversiellt?) om kårobligatoriets avskaffande/nationell studentpolitik och avgifterna utländska studenter kommer tvingas betala för svensk högskoleutbildning.

Till detta kommer under året otaliga möten med förbundsstyrelsen för mig, Samuel och Evelyn, kamp för att få fram samhällsvetarna inom förbundet, tydliga miljökrav i miljöpolicyn, ordförandekonferens, och av hela styrelsen utarbetande av motioner, åsiktsprogrammet och handlingar, nyhetsbrev till studenterna, krönikörsskrivande och texter i Akademikern, träff med tjänstemännen på kansliet för att ge Studentrådets input i miljö och utbildningspolitiska frågor. Kommunikationen har tack vare kommunikationsgruppen förbättras kraftigt, miljöarbetet är på agendan, krönikorna har uppmärksammats och Saco Studentråds visionsprogram blev bra efter alla våra motioner, Visionsmötesgruppen lyckades med det omöjliga att få mötet överbokat, styrelsen har fixat och trixat inför våra möten i Sverige. Tempot har varit galet. Speciellt med på tanke på att ledamöterna i Studentrådets styrelse de facto är helt vanliga studenter som gör allt ideellt. Det är speciellt att vara Studentrådsordförande. Utmanade men givande.

*

Ofta kan man vid ett ideellt engagemang få känslan av att inget händer, att det står stilla. Det har hänt även under året, men när man ser detta ovan, allt som vi i styrelsen trots allt gjort kan man inte bli annat än stolt. Jag vill därför säga tack till alla jag mött och hoppas vi ses igen. Som avslut bifogar jag (nedan) mitt tal till den avgående, mycket produktiva och engagerade styrelsen. Tack till er alla. Speciellt till vice ordförande Linda för allt stöd. Stort tack också till Jenny, världens bästa studentombudsman. Till förbundsstyrelsen för alla oerhört utvecklande diskussioner. Till alla fantastiska studentmedlemmar. Till kansliet.

Jag är stolt över mitt år som Studentrådsordförande och mitt arbete. Det finns givetvis alltid mer man kunde ha gjort. Samtidigt har året varit mycket intensivt. Tar man politikeruppdrag skall man kunna ge 200 %. Jag vet inte om jag hade kunnat göra det en mandatperiod till. Det kostar på. Dessutom har jag tillsammans med styrelsen åstadkommit samtliga saker jag gick in för att göra: sätta fokus på samhällsvetare och profilering av samtliga medlemsgrupper inom förbundet, skapa ett åsiktsprogram för Studentrådet, öka transparensen i Studentrådets arbete och kopplingen mellan studentaktiva/förbundet och lagt förslag om kontakt mellan studentledamöterna i Regionföreningarna/Studentrådet. Styrelsens förslag på fokusfrågor gick också igenom. Jag är också stolt över att för första gången verkat som ledare och gått i mål med det. Det är både en utmaning och en konst att leda en styrelse, dessutom på distans. Året har ibland varit tungt. Men jag tror att styrelsen med mig som ordförande åstadkommit förändring, något bestående. Annars vore det inte värt det. Jag är stolt över mitt år som ordförande och styrelsens arbete. Och som man säger:

NO PAIN
NO GAIN.

*

Det finns alltid en tid när man ska gå vidare, och den är för mig nu. Under sommaren kan ni läsa gästkrönikor av mig i Tidningen Ångermanland [nätet] och i pappersversionen av Karlskoga-Kuriren. Sedan får vi se vad som händer.

Jag hoppas och tror att den positiva andan jag upplevt som studentaktiv inom Studentrådet kommer att fortsätt prägla rådet och dess arbete. Det kommer att skapa många framtida fackliga ledare. Ett stort lycka till skickar jag med till styrelsen 10/11 med Henrik som ordförande och efterträdare! Det kommer gå super.

*


tack för i år,
vi ses,


Nils Jobring
Studentrådets ordförande 2009/2010
inom Akademikerförbundet SSR
numera föredetting

*****


PS. Jag och styrelsen 09/10 har skrivit samtliga inlägg från 1 juli 2009 till 30 juni 2010. Inläggen innan dess är från Jenny Grenanders ordförandår. Nu kommer Henrik Angel att stå som författare till inläggen men de från mandatperioden 09/10 har alltså jag eller någon i avgående styrelsen författat. Henrik kommer att som ny ordförande för Studentrådet författa i denna blogg under kommande mandatperiod 2010/2011. Detta för en tydligare kontinuitet i vad Studentrådet gör. DS.

Avslutningstal till styrelsen 2009/2010 från Studentrådsordföranden

Nedan avslutningstalet till styrelsen 09/10 av Nils Jobring, ordförande 09/10. Hölls den 10 juni 2010 i Stockholm.

Ni är alla ganska jobbiga. Men detta är inget dålig, för i begreppet att vara jobbig ligger ibland att man är engagerad, säger vad man tycker, gör detta klart för alla och står upp för det. Detta till skillnad från Sveriges jantelag. Om denna energi tas tillvara på kommer också det bästa av en grupp fram; engagemanget samlas kring gemensamma projekt, värderingar och strukturer. I sämsta fall uppstår oklara strukturer, konflikter och en känsla av att gruppen är i upplösning.

Under året har denna känsla ibland även nått mig; speciellt sedan Visionsmötet som vi kanske gjorde för övermäktigt för oss. I detta har jag ibland drivit saker utan att ha förankrat dessa beslut i styrelsen. Det är ingenting jag är stolt över; men efter att ha haft min första ledarposition hoppas jag på överseende. Jag har gjort mitt bästa. Det viktiga i en demokratisk styrelse är, skall och bör alltid vara det som styrelsen beslutar om kollegialt. Vid närmare eftertanke har denna känsla också alltid besegrat det neagtiva till förmån för allt det positiva denna styrelse förmedlat under året.

Det stora intresset, lyhördheten för varandras åsikter och att fått gjort så osannolikt mycket. Under mina år som aktiv studentmedlem i Akademikerförbundet SSR har jag aldrig varit med om att en styrelse åstadkommit så mycket. Detta är allas vår men främst er förtjänst; ett ideellt uppdrag tar tid, ger ingen betalning och få ser vad man egentligen gör. Men jag hoppas ni går härifrån med ryggen stärkt och känner hur ni åstadkommit något enormt. Allt ni åstadkommit och gjort kommer att prägla förbundet för lång tid framöver. Och när det gäller Visionsmötet, så kan det väl ärligt talat inte något dåligt att sträcka efter det omöjliga, och mot alla odds faktiskt gå i land med det. Vi gjorde det. Att sträcka mot stjärnorna kan ingen någonsin klandra en för.

Ni är individer med stort intresse för samhället, med fokus på att utveckla en grupps bästa, och jag hoppas ni tar med er detta framöver. Jag tycker vår styrelse kan känna sig som en styrelse helt befriad från jantelagskomplex, och det är något jag känner med glädje när vi nu avslutar det här året.

Känn er stolta.

Tack.

/Nils Jobring
Studentrådets ordförande
Akademikerförbundet SSR
2009/2010